Utlåtande till riksdagens kulturutskott om regeringens proposition om läropliktslagen (TAS 459/2020, utfärdat 5.11.2020)

Jämställdhetsombudsmannen lämnade sitt utlåtande till riksdagens kulturutskott om regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag och till lagar som har samband med den (RP 173/2020 rd). I regeringens proposition föreslås att den läropliktiga efter att den grundläggande utbildningen slutförts ska vara skyldig att söka till utbildning på andra stadiet. Med en examen på andra stadiet vill man höja utbildnings- och kompetensnivån hos ungdomarna och därmed främja deras sysselsättning och delaktighet i samhället. Jämställdhetsombudsmannen understödde de åtgärder som lagts fram i propositionen och fäste särskild uppmärksamhet vid bedömningen av könsrelaterade konsekvenser och inlärningsskillnaderna.

Bedömning av könsrelaterade konsekvenser av regeringens proposition

Bestämmelsen om myndigheternas skyldighet att främja jämställdhet utgör en grund för integreringen av könsperspektivet, enligt vilken könsperspektivet inkluderas i beredningen av ärendena och i beslutsfattandet.  

Det finns tydliga skillnader mellan könen vad gäller till exempel inlärningsresultaten, avbrytande av studier och marginalisering. Jämställdhetsombudsmannen har i sin berättelse till riksdagen 2018 konstaterat att det är vanligare att män avbryter studierna efter grundskolan än att kvinnor gör det. Marginaliseringen bland män är också något vanligare än bland kvinnor. Propositionen bedöms minska antalet unga män som har enbart grundläggande utbildning och därmed öka jämställdheten mellan könen. I den bedömning av könsrelaterade konsekvenser som inkluderats i regeringens proposition tar man upp samma könade fenomen omfattande och genom att nyttja statistiska data.

I samband med bedömningen av könsrelaterade konsekvenser skulle man även kunna fundera på hur man kan uppmuntra män att söka sig till branscher som traditionellt har varit kvinnodominerade och kvinnor att söka sig till branscher som traditionellt har varit mansdominerade. Genom att minska segregationen kan man också minska den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns löner.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vis inlärningsskillnaderna

Jämställdhetsombudsmannen ansåg att det var positivt att syftet av propositionen är utöver att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer också att minska inlärningsskillnaden mellan könen. Bestämmelser om skolornas och läroanstalternas skyldighet att främja jämställdheten mellan könen med en läroanstaltsspecifik jämställdhetsplan finns i 5 a § i jämställdhetslagen. Enligt bestämmelsen ska läroanstalterna i sitt jämställdhetsfrämjande arbete särskilt avseende bland annat vid skillnaderna i inlärning. Med denna bestämmelse har man velat understryka att det inte räcker att studieprestationerna bedöms jämlikt. Eventuella skillnader mellan flickors och pojkars inlärningsresultat till exempel inom den grundläggande utbildningen ska bedömas och de skäl som orsakar skillnaderna avlägsnas på olika sätt. 

I sin berättelse till riksdagen 2018 rekommenderade jämställdhetsombudsmannen att särskild uppmärksamhet bör fästas vid minskning av skillnaderna i inlärning för att säkerställa möjligheterna till fortsatta studier och att förebygga exklusion. Syftet med de åtgärder som propositionen innehåller är bland annat att förbättra möjligheterna för unga som står i beråd att avsluta den grundläggande utbildningen att få den information och handledning de behöver vid övergången till fortsatta studier. Propositionen fäster uppmärksamhet vid frågor som även jämställdhetsombudsmannen anser vara viktiga då man strävar efter att minska skillnaderna i inlärningen och förebygga ungdomars marginalisering.
 

10.12.2020