Utlåtande till riksdagen arbetslivs- och jämställdhetsutskott om redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön (SRR 1/2022 rd) (TAS 205/2022, utfärdat 27.4.2022)
Jämställdhetsombudsmannen hördes av arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om redogörelsen 29.4.2022. Jämställdhetsombudsmannen behandlade redogörelsen ur sin behörighet som berör jämställdhet.
Det ändrade säkerhetspolitiska läget ur perspektivet för de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Redogörelsen om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön tar tydligt upp Finlands engagemang i respekten för och tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. I redogörelsen framställs bland annat informations- och hybridpåverkan som metoder med vilka man strävar efter att påverka åsikter och det samhälleliga beslutsfattandet.
Jämställdhetsombudsmannen är enig med redogörelsen i att det är viktigt med tanke på samhällets stabilitet att informationen fungerar också i allvarliga störningssituationer och under undantagsförhållanden. Med öppen och aktiv kommunikation från myndigheterna stärker man förtroendet i samhället, säkerheten och delaktigheten. Samtidigt ska man se till att aktörerna inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna har tillräckliga verksamhetsmöjligheter och de resurser som de behöver under alla omständigheter.
På grund av de begränsade resurserna för myndigheter som övervakar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna framför jämställdhetsombudsmannen en önskan om att ministerierna skulle ge hjälp och stöd till myndigheterna inom sina förvaltningsområden bland annat för beredskap för informations- och hybridhot. Även annat myndighetssamarbete är viktigt i detta hänseende.
Bedömning av konsekvenserna av säkerhetsläget ur perspektivet för jämställdhet mellan könen
Trots att våldsamma kriser och krig påverkan människor av alla kön, har de ofta även könsrelaterade konsekvenser. FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som godkändes år 2000 har lyft de könsrelaterade konsekvenserna av konflikter i centrum i den internationella politiken. Resolutionen har som mål att stärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande, och att betydligt öka skyddet och tillgodoseendet av rättigheterna för kvinnor och flickor samt deras säkerhet och de faktorer som påverkar den.
Förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön påverkar på ett eller annat sätt alla medborgare i Finland och de personer som vistas i Finland. Därför bör säkerhetsläget och i synnerhet frågor som handlar om beredskap granskas även ut perspektivet för jämställdhet mellan könen.
Sakkunniga som förutom utrikespolitiken, säkerhetspolitiken och försvarspolitiken också är insatta i frågor om jämställdhet mellan könen och/eller som mångsidigt representerar olika kön skulle kunna föra olika synpunkter till diskussionen som komplettering till redogörelsen. Det är naturligtvis förståeligt att den snäva tidtabellen för de eventuella riktlinjerna och lösningarna kan göra det svårare att uppnå detta.
Väpnade konflikter, sammandrabbningar och krig påverkar olika kön på olika sätt. Trots att majoriteten av personer i egentlig strid i regel är män, påverkar väpnade konflikter ofta ställningen av kvinnor, flickor och könsminoriteter negativt. Trakasserier, sexuellt våld och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna som riktas mot civila är vanliga vid krigföring, och till exempel sexuellt våld används ofta som en krigföringsmetod. När man förbereder sig bör man också fästa uppmärksamhet till exempel vid hur man bäst skulle kunna hjälpa och stödja personer som av olika orsaker befinner sig i en sårbar ställning i de olika situationerna.
I krig och konfliktsituationer deltar kvinnor i upprätthållandet av flera av samhällets kritiska verksamheter, såsom social- och hälsovårdstjänsterna eller försörjningsberedskapen, och tar samtidigt också hand om barn, de äldre och personer som på andra sätt är i behov av omsorg. När beredskapen planeras bör man också begrunda hur man i olika situationer bäst ska kunna hjälpa olika familjer, arbets- och andra gemenskap att klara sig.
Jämställdhetsombudsmannen vill också fästa uppmärksamhet vid informationspåverkan med vilken man kan försöka minska den sociala samhörigheten i samhället och till exempel öka fördomarna mot vissa grupper. Redogörelsen lyfter fram hatbrott mot invandrare, men även till exempel personer som tillhör könsminoriteter kan bli utsatta för hatretorik och hatbrott, vilket kan stärka skiljelinjerna i samhället. På motsvarande sätt kan man med könsbunden hatretorik mot kvinnliga forskare, politiker och journalister sträva efter att påverka deras verksamhet och samhällsdebatten.
Skyldigheten att försvara landet
Enligt 127 § i grundlagen (731/1999) är varje finsk medborgare skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag. Värnpliktslagen (1438/2007) preciserar denna bestämmelse genom att föreskriva att varje manlig finsk medborgare är värnpliktig från ingången av det år när han fyller 18 år till utgången av det år när han fyller 60 år. Lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) kompletterar helheten av bestämmelserna om värnplikt.
En parlamentarisk kommitté har redan tidigare utrett utvecklandet av den allmänna värnplikten och fullgörandet av skyldigheten att försvara landet (Statsrådets publikationer 2021:91). Kommittén föreslår bland annat att uppbådssystemet ska omfatta hela åldersklassen samt att civiltjänstsystemet ska kopplas till den övergripande säkerheten och till samhällets beredskap. Det föreslås också att kvinnor ska få möjlighet att ansöka om civiltjänst.
Anordnandet av landets försvar är en principiellt viktig fråga för jämställdhet mellan könen. Därför är det viktigt att främjande av jämställdheten mellan könen beaktas i allt beslutsfattande om försvaret och i det eventuella framtida utvecklingsarbetet.
Ställningen för personer som flyr kriget i Ukraina och intersektionell diskriminering
Redogörelsen behandlar också mottagandet av personer som flyr kriget i Ukraina. Flyktingar kan bli utsatta för olika former av diskriminering. Till exempel kön kombinerat med flyktingskap eller invandrarbakgrund kan leda till situationer med och erfarenheter av intersektionell diskriminering till exempel inom olika tjänster och senare även i arbetslivet. Jämställdhetsombudsmannen finner det viktigt att man i jämställdhets- och icke-diskrimineringspolitiken riktar uppmärksamhet mot intersektionell diskriminering, vilket också accentuerar nödvändigheten av samarbete mellan myndigheter och aktörer inom den tredje sektorn.
29.04.2022
