Utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om regeringens proposition om ändring av samarbetslagen (RP 198/2024 rd; TAS/47/2025, lämnat 17.2.2025)

Före regeringens proposition förnyades samarbetslagen i sin helhet först för drygt två år sedan. Det tar tid att informera om och utforma ny praxis innan den blir en del av företagens vardag. Bland annat förpliktelsen att föra en kontinuerlig dialog var sådant som infördes som ny praxis från och med den 1 januari 2022. Syftet med den kontinuerliga dialogen är att främja personalens möjligheter att påverka frågor som gäller deras arbete, arbetsförhållanden eller ställning. Undersökningar om vilka eventuella fördelar eller nackdelar den nya förpliktelsen har medfört för företag och arbetstagare finns tillsvidare inte och det finns åtminstone ingen information om detta i regeringens proposition. Propositionen bedömer alltså inte nuläget tillräckligt och i propositionen har man inte heller alls bedömt vilka eventuella konsekvenser de föreslagna ändringarna har för könen. De förblir således på nivån av gissningar.

Främjande av jämställdhet som en del av samarbetet 

I 8 § i den gällande samarbetslagen föreskrivs bland annat att arbetsgivaren och en företrädare för personalen ska föra en dialog om de regler, den praxis och de verksamhetsprinciper som tillämpas på arbetsplatsen. Till detta hör också att diskutera sammansättningen av personalen och upprätthållande och främjande av arbetshälsan. Dessutom innehåller 9 § i samarbetslagen bestämmelser om att utarbetande en utvecklingsplan för arbetsgemenskapen och dess innehåll. Som en del av utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen ska man vid behov också fästa uppmärksamhet vid specialbehoven hos arbetstagare i olika livssituationer. I förarbetena till den gällande samarbetslagen RP 159/2021 rd nämns uttryckligen att även samordning av arbete och privatliv hör till arbetshälsan.

I förarbetet konstateras i fråga om särskilda behov att till exempel småbarnsföräldrar kan ha särskilda behov av att anpassa sitt arbets- och familjeliv. Således kan en kontinuerlig dialog också anses ha en koppling till de mål som hör till främjandet av jämställdhetslagen och förbuden mot diskriminering. Det viktigaste av dessa är att ingen ska försättas i en ofördelaktig ställning på grund av föräldraskap eller ansvar för familj. Den nuvarande jämställdhetslagen har gjort det möjligt att göra upp en jämställdhetsplan som en del av utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen, vilket har möjliggjort en mycket omfattande och framför allt regelbunden behandling av ärendena. I och med de föreslagna ändringarna skulle denna möjlighet inte längre stadgas för små företag. Jämställdhetsombudsmannen finner detta beklagligt.

Redan i den tidigare lagen om samarbete inom företag (Lagen om samarbete inom företag 334/2007) förutsattes en samordning av arbete och familjelivet. Enligt 16 § i denna lag ska man i personal- och utbildningsplanen utöver andra frågor fästa uppmärksamhet vid de metoder och möjligheter som arbetstagarna kan utnyttja för att skapa balans mellan arbete och familjeliv.

Bedömning av propositionen

Den gällande samarbetslagen (och den föregående från år 2007) tillämpas på företag som regelbundet sysselsätter 20 arbetstagare. Den planerade ändringen skulle höja den nedre gränsen till företag med 50 anställda. Enligt den regeringsproposition som nu är under remissbehandling skulle den nya 7 a § innebära att den enda skyldigheten för små arbetsgivare att utarbeta arbetsplatsspecifika rutiner för den regelbundna dialogen. Även om dessa metoder naturligtvis fortfarande kan omfatta frågor som rör samordningen av arbetslivet och familjelivet finns det risk för att behandlingen av dessa frågor kommer att minska betydligt. Med beaktande av att innehållet i arbetsplatsspecifika rutiner inte har definierats i propositionen har arbetsgivarna betydande valfrihet i fråga om genomförandet av dialogen. Även antalet möten med dialog har lämnats öppet till skillnad från den gällande samarbetslagen.

Jämställdhetsombudsmannen fäster uppmärksamhet vid att målet i regeringens proposition om att verksamhetsprinciperna för kontinuerlig dialog ska bevaras även i små företag strider mot de planerade åtgärderna. Även om den nuvarande praxisen fortsätter i en del av företagen kommer man sannolikt åtminstone delvis att avstå från den. Samtidigt kan man förlora allt det goda som även enligt propositionen har blivit till en vardag i företagen och verksamhetskulturen och den familjevänliga praxis som man har kommit överens om tillsammans och som har gjort det möjligt för en arbetstagare med familj att arbeta på arbetsplatsen i fråga.

Jämställdhetsombudsmannen betonar att varje arbetsgivare oberoende av antalet arbetstagare med stöd av 6 § i jämställdhetslagen är skyldig att främja jämställdheten på ett målinriktat och planmässigt sätt i all sin verksamhet. I lagen nämns särskilt skyldigheten att underlätta samordningen av arbete och familjeliv för kvinnor och män genom att fästa särskild uppmärksamhet vid arbetsarrangemangen.

Dessutom ska företag som sysselsätter 30 personer trots ändringen av tillämpningsgränsen för samarbetslagen enligt 6 a § i jämställdhetslagen utarbeta en jämställdhetsplan minst vartannat år. Planen ska utöver kartläggningen av jämställdhetsläget innehålla åtgärder för att främja jämställdheten.

Den lagenliga jämställdhetsplanen ska utarbetas i samarbete med representanter för personalen. Representanterna för personalen ska ha tillräckliga möjligheter att delta och påverka utarbetandet av planen.

Enligt regeringens proposition (RP 19/2014 rd) ska personalrepresentanterna vara med och utreda jämställdhetsläget på arbetsplatsen, planera och välja nödvändiga åtgärder samt utvärdera genomförandet av tidigare åtgärder och resultaten av dem. Arbetsgivaren ansvarar alltid för att skyldigheterna i lagen uppfylls.

Jämställdhetsombudsmannen är oroad över att även om propositionens huvudsakliga mål finns någon annanstans, kan lagändringarna ha indirekta försvagande konsekvenser även för ärenden som omfattas av jämställdhetslagen. När det gäller små företag är oron att ändringen försvagar jämställdhetslagens mål om att samordna arbets- och familjelivet.

28.02.2025