Utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen (TAS/446/2024, utfärdat 20.8.2024)

Propositionens könskonsekvenser

I 6 § i grundlagen (731/1999) föreskrivs bland annat om diskrimineringsförbud och skyldighet att främja jämställdhet mellan könen. Bestämmelser om myndigheternas skyldighet att främja jämställdheten mellan könen finns också i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986, dvs. jämställdhetslagen).

Bedömningen av könskonsekvenserna är en central del av främjandet av jämställdheten i lagberedningen. Med detta avses bland annat en förhandsbedömning av vilka konsekvenser regeringens proposition har för jämställdheten mellan könen. Detta är särskilt viktigt om man redan när reformen planeras vet att reformen kan påverka könen på olika sätt. Betydelsen av en bedömning av könskonsekvenser betonas också i justitieministeriets anvisning om konsekvensbedömning vid lagberedning.

Jämställdhetsombudsmannen anser att det är mycket beklagligt att bedömningen av könskonsekvenserna har försummats i utkastet till regeringsproposition. I utkastet till regeringsproposition nämns visserligen könskonsekvenser på några ställen, men propositionen innehåller inte någon mer övergripande granskning av förslagen ur ett könsperspektiv. 

Enligt jämställdhetsombudsmannen skulle den föreslagna tillåtelsen att beställa alkohol öka alkoholskadorna, men skadorna skulle till stor del drabba män och kvinnor på olika sätt. Det skulle vara önskvärt att utkastet till regeringsproposition innehöll lika omfattande information om reformens konsekvenser för människors hälsa och välfärd som till exempel om (alkohol)marknadens funktion eller företagens nya affärsmöjligheter.

Utöver de positiva (företags)ekonomiska konsekvenserna som betonas i propositionsutkastet behövs noggrannare bedömningar av de direkta och indirekta kostnaderna som den ökade alkoholkonsumtionen orsakar samhället och individerna.

I de följande styckena behandlar jämställdhetsombudsmannen de punkter i utkastet till regeringsproposition där konsekvenserna för både män och kvinnor har behandlats.

Propositionen ökar antalet alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholrelaterade dödsfall bland män 

I propositionsutkastet föreslås inga ändringar i lagens syfte enligt 1 § i alkohollagen. Syftet med alkohollagen är att få konsumtionen av alkoholhaltiga ämnen att minska genom att begränsa och övervaka den anknytande näringsverksamheten i syfte att förebygga alkoholens negativa effekter för dem som konsumerar alkohol, för andra människor och för hela samhället. Därför är det förvånande att det i propositionsutkastet sägs att ”smidiga beställningar kan därför öka vissa konsumenters konsumtion av alkoholdrycker”. I propositionsutkastet konstateras också att ”trots att finländarnas regelbundna alkoholbruk har minskat var andelen män som dricker alkohol minst en gång i veckan 48 procent och motsvarande andel för kvinnor 22 procent 2023”. Reformen konstateras gynna den stora andel finländare som konsumerar alkohol. Utifrån det som sagts ovan torde man alltså kunna anta att de föreslagna ändringarna ökar i synnerhet männens alkoholkonsumtion.

I regeringens propositionsutkast konstateras också att ”jämfört med Sverige och Norge dör i Finland över tre gånger så många människor i alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar i förhållande till invånarantalet”. År 2022 avled sammanlagt 1 664 personer i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning. Även om man i propositionsutkastet inte har granskat personer som avlidit i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar enligt kön, finns det mer information om detta till exempel i Statistikcentralens statistik. Under 2020 avled cirka 1 700 personer (dvs. 1 300 män och 400 kvinnor) i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning. 

Enligt regeringens propositionsutkast minskade dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning kraftigt mellan åren 2007 och 2017, men trenden bröts 2018. 

I propositionsutkastet konstateras att antalet alkoholrelaterade dödsfall inte har minskat i samma grad som väntat efter reformen av alkohollagen som trädde i kraft 2018. Enligt propositionsutkastet har alkoholdödligheten ökat särskilt i de tre lägsta inkomstkvintilerna bland män. Utifrån dessa bedömningar i propositionsutkastet torde man kunna bedöma att ojämlikheten i olika befolkningsgruppers hälsa sannolikt skulle öka. De skadliga konsekvenserna drabbar i synnerhet män och de lägre socialgrupperna. Som en följd av förslagen i regeringens proposition kan alkoholdödligheten bland män till och med öka. 

I propositionsutkastet konstateras dessutom att alkohol också är en bakomliggande orsak till många sjukdomar. I propositionen nämns att det enligt vetenskapliga studier finns fler riskanvändare av alkohol bland dem som föredrar nätinköp och leverans av alkohol. Leveranser av alkoholdrycker kan således leda till långvarigare drickande och konsumtion av stora mängder alkohol per beställning för vissa personer. Enligt propositionsutkastet är allvarliga alkoholproblem betydligt vanligare bland män än kvinnor, vilket medför att fler män än kvinnor skulle drabbas av alkoholskador på grund av hemtransport. Propositionen innehåller dock ingen noggrannare bedömning av hur dessa alkoholskador inverkar på de olika könens hälsa och välbefinnande. I propositionen har man inte heller bedömt vilka konsekvenser förslaget har för till exempel de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna och den offentliga ekonomins bärkraft.

Propositionen ökar våldet i nära relationer

I regeringens propositionsutkast konstateras dessutom att alkohol är en betydande bakgrundsfaktor vid våld i nära relationer och att kvinnor oftare än män råkar ut för våld i nära relationer. I propositionsutkastet konstateras också att risken för våld i nära relationer uppskattas öka om propositionen medför att alkoholanvändningen ökar särskilt i hemmen. Enligt propositionen är våldsutövaren i nära relationer berusad i knappt hälften av våldssituationerna och följderna av alkoholrelaterat våld i nära relationer är ofta allvarligare än konsekvenserna av icke-alkoholrelaterat våld. I propositionen konstateras att ”propositionen åtminstone inte är ägnad att minska alkoholrelaterat våld i nära relationer”. 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterar att våld i nära relationer är typiskt våld mot kvinnor, vilket är mycket vanligt i Finland. Enligt Statistikcentralens statistik har var tredje kvinna och var sjätte man upplevt fysiskt våld eller hot om våld i parrelationer under sitt liv. Särskilt kvinnor upplever allvarligt och kontinuerligt våld. På 2010-talet har i genomsnitt 15 kvinnor dött till följd av våld i parrelationer i Finland varje år. 

Våld i nära relationer är en typisk dold brottslighet. Största delen av våldet i nära relationer kommer aldrig till någon myndighets kännedom. Våld anmäls inte till polisen och det diskuteras inte på social- och hälsovårdsmottagningarna. Med tanke på kvinnors mänskliga rättigheter är det fråga om ett allvarligt strukturellt hinder för jämställdhet mellan könen. 

Jämställdhetsombudsmannen påminner om att Istanbulkonventionen som Finland ratificerat innehåller statens uttryckliga skyldighet att skydda kvinnor mot våld. Istanbulkonventionen har varit i kraft i nästan tio år i Finland och kräver aktiva åtgärder av Finland bland annat för att förebygga våld i nära relationer. Lagstiftning, där det redan i förarbetet konstateras att den ökar våldet i nära relationer, kan inte anses vara förenlig med skyldigheterna i Istanbulkonventionen.

Våld i nära relationer orsakar allvarliga konsekvenser och betydande olägenheter inte bara för offren och deras närstående, utan också för samhället. Enbart fysiskt våld som riktas mot kvinnor i parrelationer orsakar tilläggskostnader på 150 miljoner euro per år. I verkligheten är de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården ännu högre. Dessutom orsakas kostnader för bland annat social- och rättstjänster. 

De ekonomiska konsekvenserna av utkastet till regeringens proposition

I regeringens propositionsutkast nöjer man sig med att konstatera att propositionen kan orsaka ökade kostnader inom social- och hälsovården för behandling av alkoholrelaterade skador, om propositionen ökar den totala alkoholkonsumtionen eller alkoholkonsumtionen bland storkonsumenter. 

Jämställdhetsombudsmannen påminner om att det till exempel i regeringens proposition med förslag till ändring av 17 och 26 § i alkohollagen (RP 7/2024) bland annat beskrivs de direkta kostnader som alkoholen orsakar social- och hälsovården 2020. Skadekostnaderna har uppskattats till 638,5–940,1 (milj. euro). I regeringspropositionen nämns att en ökning på 0,5–1 procent i den statistikförda alkoholkonsumtionen skulle leda till en kostnadsökning på cirka 10 miljoner euro, när man beaktar endast de direkta kostnader som alkoholen orsakar. I propositionen konstateras också att alkohol utöver de direkta kostnaderna även medför olika indirekta kostnader för samhället, bl.a. förlust av produktionsinsatser till följd av alkoholrelaterade dödsfall och övergångar till sjukpension samt förlust av arbetstid till följd av arbetstagarnas sjukfrånvaro. I propositionen behandlas också alkoholens ökade risk att insjukna i flera sjukdomar som är svåra att behandla, såsom minnessjukdomar och olika cancersjukdomar. I propositionen ansågs det sannolikt att de indirekta kostnaderna för dessa sjukdomar ökar och belastar social- och servicesystemet i och med det ökade vårdbehovet. 

Vid beredningen av lagstiftningen om alkohol är det nödvändigt att bedöma de totalekonomiska kostnaderna för reformerna och en eventuell ökning av dem samt konsekvenserna för de offentliga finanserna.

Den fortsatta beredningen

Regeringens proposition hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och är avsedd att behandlas i samband med den. Enligt propositionsutkastet grundar sig propositionen på statsminister Petteri Orpos regeringsprogram och dess flera lagstiftningsändringar som gäller öppnandet av marknaden för alkoholhandel och ökad konkurrens.

Jämställdhetsombudsmannen föreslår att regeringens proposition skjuts upp och att man i den fortsatta beredningen noggrant utreder och bedömer förslagens konsekvenser för jämställdhet, hälsa och välfärd samt för den offentliga ekonomin, så att dessa kan beaktas om lagpropositionen överlämnas till riksdagen. 

4.9.2024
 

04.09.2024