Jämställdhetsombudsmannens utlåtande till justitieministeriet om utredningen om behovet av att inrätta ett ämbetsverk för justitieförvaltningen (VN/6598/2018; TAS 118/2019, utfärdat 22.5.2019)

Utredningen om behovet av att inrätta ett ämbetsverk för justitieförvaltningen

Justitieministeriet utsåg den 12 december 2018 vicehäradshövding Juhani Jokinen till utredare för att utreda möjligheterna att grunda ett ämbetsverk som skulle bestå av de fristående ämbetsverken under ministeriet.

Syftet var att utreda olika alternativ att centralisera små aktörers administrativa uppgifter och stöduppgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde, så att dessa aktörers synnerligen självständiga ställning, som baserar sig på lagar och internationella bestämmelser, inte äventyras och deras verksamhetsfält inte ändras.  De fristående ämbetsverk som avses i uppdraget är Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI, barnombudsmannen, Olycksutredningscentralen, jämställdhetsombudsmannen, dataombudsmannen, underrättelsetillsynsombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen.

Utredaren konstaterar att det är motiverat att ordna de fristående ämbetsverkens administrativa uppgifter och stöduppgifter på ett sätt som betonar ämbetsverkens självständighet från det politiskt styrda ministeriet och samtidigt gör det möjligt att sköta de administrativa uppgifterna och stöduppgifterna ändamålsenligt och effektivt. Alla sådana administrativa uppgifter och stöduppgifter och beredningen av dem som det är ändamålsenligt att flytta från justitieministeriet till en lägre förvaltningsnivå skulle då flyttas från de fristående ämbetsverkens administration och stöduppgifter till ett ansvarigt ämbetsverk. Samtidigt skulle de administrativa uppgifter som de fristående ämbetsverken nu sköter och som utan att byråernas självständighet och oavhängighet äventyras kan utföras genom att centraliserat utnyttja stordriftsfördelarna, flyttas till ett ämbetsverk med ansvar för administrativa uppgifter.

Utredaren presenterar två alternativa modeller för hur de fristående ämbetsverkens gemensamma administrativa uppgifter och stöduppgifter kan ordnas.

1. I modellen med ett moderämbetsverk ombildas dataskyddsmyndigheten till ett ämbetsverk, vars fristående förvaltning även ska sköta vissa av de andra fristående ämbetsverkens administrativa uppgifter och stöduppgifter.
2. I modellen med ett nytt ämbetsverk som fungerar som hotell för de fristående ämbetsverken bildas ett helt nytt ämbetsverk med uppgiften att sköta de fristående ämbetsverkens administrativa uppgifter och stöduppgifter.

Länk: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-748-9 - Utredning om behovet att inrätta ett ämbetsverk för justitieförvaltningen (på finska). Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2019:11

Jämställdhetsombudsmannens utlåtande

Utgångspunkten för utredningen har varit att man fäster uppmärksamhet vid att de fristående ämbetsverkens självständiga ställning inte äventyras när de administrativa uppgifterna och stöduppgifterna samlas på ett ställe. Om förslaget genomförs skulle detta dock vara resultatet. Förslaget skulle innebära en utveckling som går i motsatt riktning mot den som internationella aktörer, som Europeiska kommissionen och Europarådets människorättskommissionär, i sina rekommendationer har önskat att medlemsstaterna utvecklar ställningen för sina jämställdhetsorgan.

Behovet av att utveckla dataombudsmannens byrås ställning får stor uppmärksamhet i utredningen och dataskyddsfrågorna betonas. Detta kan inte utgöra grunden till en lösning där man till exempel skulle försämra jämställdhetsombudsmannens självständighet.  Som en laglighetsövervakande myndighet kan jämställdhetsombudsmannen inte utan att förlora sin opartiskhet vara en fast del av en organisatorisk helhet som ombudsmannen ska övervaka.

Med tanke på skillnaderna mellan ämbetsverken skulle centralisering inte leda till att det bildas en sådan funktionellt ändamålsenlig helhet som man med de olika ämbetsprojekten säger sig sträva efter. Förutom att det kollegiala beslutsfattande som nämns i utredningen äventyrar ämbetsverkens självständighet, begränsar de i utredningen aktuella ämbetsverkens olika uppgiftsfält och de olika ämbetsverkens vitt skilda sakkunskap vilka frågor det är vettigt att behandla i ett kollegialt organ.

Nyttan med att centralisera administrativa ärenden skulle knappast vara särskilt stor, eftersom resurserna för administrativa ärenden i nuläget är små i de fristående ämbetsverken. Jämställdhetsombudsmannen anser att man borde utgå från att centralisera vissa stöduppgifter och att trygga tillgången till experttjänster inom personal- och ekonomiförvaltning. Det skulle ha funnits orsak att i utredningen också se på andra alternativ (som till exempel att flytta en del uppgifter från justitieministeriet till Palkeet).

Personalens ställning behandlas endast lite i utredningen. Man tar till exempel inte upp i vilken utsträckning och från vilket enskilt ämbetsverk personal eventuellt skulle flyttas till det administrativa ämbetsverket. Det bör beaktas att åtminstone jämställdhetsombudsmannen har ytterst lite personal anvisad till administrativa uppgifter. Det ska också i fortsättningen finnas personal vid de enskilda ämbetena som uttryckligen sköter administrativa uppgifter.  Annars kommer experterna vid de enskilda ämbetsverken vara tvungna att använda en allt större del av sin arbetstid åt att sköta administrativa uppgifter. Då skulle utredningens utgångspunkt, att små ämbetsverk bättre kan fokusera på substansuppgifter, inte genomföras utan resultatet skulle vara det motsatta.

 

 

 

09.06.2019