Hoppa till innehåll

Jämställdhetsombudsmannens utlåtande om beredningen av statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna (TAS 233/2020, utfärdat 26.6.2020)

Utrikesministeriet har bett jämställdhetsombudsmannen om ett utlåtande om de frågor som ska beaktas vid beredningen av statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna. Utrikesministeriet bad jämställdhetsombudsmannen även att ta ställning till de preliminära fenomenbaserade helheterna i redogörelsen och att lämna konkreta, motiverade utvecklingsförslag som hänför sig till dessa fenomen. 

Till den redogörelse som förbereds hade man valt en fenomenbaserad metod utan fördelning i frågor som handlar om grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter på nationell, internationell och EU-nivå. De fyra fenomenbaserade helheter som valts som grund för redogörelsen var det internationella regelbaserade systemet och utvecklingen av rättsstaten, hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna, digitalisering, information och de mänskliga rättigheterna samt främjande av icke-diskriminering, likabehandling och jämställdhet. 

Jämställdhetsombudsmannen ansåg att det är förnuftigt att behandla frågor som handlar om mänskliga rättigheter fenomenbaserat. Jämställdhetsombudsmannen förhöll sig även positivt till att frågor som handlar om jämställdhet och likabehandling hade begränsats till en egen helhet. 
I sitt utlåtande framhöll jämställdhetsombudsmannen de teman som man enligt jämställdhetsombudsmannen bör ta upp i redogörelsen om de mänskliga rättigheterna. Dessa var bland annat 

  • jämställdhetsproblem i arbetslivet, såsom diskriminering på basis av graviditet, förlossning och familjeledighet, lönediskriminering, löneskillnader mellan män och kvinnor samt att män använder familjeledighet i ringa omfattning;
     
  • könsminoriteters rättigheter särskilt i samband med kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga i den nuvarande lagen om transsexuella personer, samband av medicinsk könskorrigeringsbehandling och juridiska könskorrigeringsprocessen samt onödig könskorrigerande kirurgi hos interkönade barn;
     
  • våld mot kvinnor och genomförande av Istanbulkonventionen;
     
  • hatbrott som hänför sig till kön, könsidentitet och könsuttryck;
     
  • tillgängligheten till rättsmedlen med låg tröskel på nationell nivå; samt
     
  • risker med diskriminering på grund av kön som förknippas med användningen av algoritmer och AI.

Jämställdhetsombudsmannen framförde även flera utvecklingsåtgärder som bör inkluderas i redogörelsen om de mänskliga rättigheterna. Jämställdhetsombudsmannen föreslog bland annat att

  • de som arbetar i tidsbundna arbetsförhållanden måste få starkare skydd vid graviditet och familjeledighet;
     
  • man försäkrar sig om att den andel av familjeledighet som öronmärkts för papporna utökas i samband med familjeledighetsreformen; 
     
  • rätten att få tillgång till löneuppgifterna av en arbetstagare inom den privata sektorn vid misstanke om diskriminering utvidgas så att den även omfattar löneuppgifterna av en så kallad jämförelseperson eller -personer;
     
  • man utreder utvecklingsbehoven av lagstiftningen om diskrimineringsskyddet för inhyrda arbetstagare;
     
  • de ändringar i translagen som inkluderats i regeringsprogrammet genomförs så fort som möjligt;
     
  • man avstår från onödig könskorrigerande kirurgi hos interkönade barn;
     
  • man främjar genomförandet av Istanbulkonventionen bland annat genom att säkerställa resurser för tjänsterna för offer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer, genom att utveckla och underhålla polisens och åklagarnas kompetens i frågan samt genom att bedöma reformeringsbehoven av straff- och processrättslig lagstiftning;
     
  • säkerställa tillräckliga resurser för de nationella laglighetsövervakningsmyndigheterna, inklusive jämställdhetsombudsmannen;
     
  • hatbrott som hänför sig till kön, könsidentitet och könsuttryck erkänns på lagstiftningsnivån, t.ex. genom att lägga till kön som motiv till ett brott som ett straffskärpningsgrund i strafflagen samt genom att utreda huruvida kön, könsidentitet och könsuttryck bör lägga till på brottsrekvisitet för hets mot folkgrupp.

I sitt utlåtande bedömde jämställdhetsombudsmannen även hur coronaviruspandemin har påverkat tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Till denna del framhöll jämställdhetsombudsmannen i sitt utlåtande effekterna av coronaviruskrisen särskilt på kvinnornas försörjning och status på arbetsmarknaden samt att krisen misstänks ha ökat våld i nära relationer och inom familjer.
 

22.10.2020