Hoppa till innehåll

Faderns rätt till faderskaps- och föräldrapenning, om han inte har bott i samma hushåll som barnets mor (TAS 267/2014, utfärdat 16.2.2015)

En ensamstående far tog kontakt med jämställdhetsombudsmannen angående att han inte har rätt till faderskaps- och föräldrapenning, eftersom han aldrig har bott i samma hushåll som barnets mor. Pappan ansåg att förfarandet strider mot lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, eftersom en ensamstående mor i motsvarande situation i vilket fall som helst får moderskaps- och föräldrapenning. Pappan hade överklagat Fpa:s beslut hos besvärsnämnden för social trygghet, men beslutet hade inte ändrats.

Jämställdhetsombudsmannen svarade att till ombudsmannens befogenheter hör att övervaka att jämställdhetslagens bestämmelser om främjande av förbud mot könsdiskriminering och av jämställdhet mellan könen iakttas. Användningen av lagstiftande makt och rättskipningen står dock utanför jämställdhetsombudsmannens tillsyn.

Jämställdhetsombudsmannen har i sin utlåtandepraxis konstaterat att kvinnor på moderskapsledighet och män på faderskapsledighet i allmänhet inte är i jämförbar ställning. Moderskaps- och faderskapspenning är olika förmåner och enligt förarbetena till sjukförsäkringslagen har de också olika syfte. Faderskaps- och föräldrapenning som betalas till pappan uppmuntrar honom att delta i vården av barnet och skapa en bra relation till sitt barn. Genom moderskapsledigheten försöker man förutom att ordna vården av barnet dessutom trygga mammans hälsa och se till att mamman får återhämta sig från graviditeten och förlossningen. Enligt jämställdhetslagen ska det inte betraktas som diskriminering på grund av kön att kvinnorna åtnjuter särskilt skydd på grund av graviditet eller förlossning. Förutsättningarna för att erhålla moderskaps- och faderskapspenning kan alltså avvika från varandra utan att det är fråga om i jämställdhetslagen förbjudet försättande i olika ställning på grund av kön.

Till skillnad från bedömningen av moderskaps- och faderskapsledighet har jämställdhetsombudsmannen konstaterat att när det gäller föräldraledighet borde kvinnor och män i princip behandlas på samma sätt, eftersom mammor och pappor har lika rätt till föräldraledighet. Enligt jämställdhetsombudsmannen är det i första hand fråga om att män med olika familjesituationer behandlas olika. Jämförelseobjekt är situationen för en far som inte har varit gift eller sambo med barnets mor och en situation där fadern har varit gift eller sambo med barnets mor. I dagens lagstiftning är utgångspunkten när pappor beviljas föräldrapenning en familjeform där bägge föräldrarna och barnet lever tillsammans när barnet föds eller har skiljts efter det.

Familjeuppfattningarna i samhället förändras kontinuerligt. Förändringar i familjeuppfattningarna har påverkat familjeledighetssystemen och lagstiftningen om dem, men ofta med fördröjning. Exempelvis uppfattningen om att pappan är jämställd med mamman som ansvarig part för vården av barnet har förändrat familjeledighetssystemen. Även situationer där föräldrarna skiljer sig har så småningom beaktats i familjeledighetssystemen, men inte en sådan familjeform där situationen från början är den att fadern är ensamstående eller att föräldrarna bor åtskilda.

Jämställdhetsombudsmannen har inte befogenheter att ändra de bestämmelser i 9 kap. 1, 6 och 8 § i sjukförsäkringslagen, där det bestäms om rätt till faderskaps- och föräldrapenning. Den lagstiftande makten ankommer på Finlands riksdag. Det är möjligt att anhängiggöra lagändringar i riksdagen genom en proposition från regeringen, en lagmotion från en riksdagsledamot eller ett medborgarinitiativ. Sjukförsäkringslagens bestämmelser bereds vid social- och hälsovårdsministeriet.

När det gäller rätten till föräldrapenning tog jämställdhetsombudsmannen kontakt med social- och hälsovårdsministeriet och bad att man där skulle utreda möjligheterna att ändra 9 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen så att även pappan kunde ha rätt till föräldrapenning när föräldrarna kommer överens om saken, fast han inte har varit gift eller sambo med barnets mor. En sådan ändring skulle uppmuntra även dessa pappor att delta i vården av sina barn. Saken skulle ha positiva effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män, när barnet kunde skötas av den förälder vars arbets- eller övriga situation bäst lämpar sig för föräldraledighet, oberoende av kön.

 

24.03.2015