Utlåtanden om skrivelsen i regeringsprogrammet om skyldigheten till jämställdhetsplanering inom småbarnspedagogiken (TAS 58/2020, utfärdat 3.3.2020)

Jämställdhetsombudsmannen tackar social- och hälsovårdsministeriet för möjligheten att uttala sig om skrivelsen i regeringsprogrammet om jämställdhets- och likabehandlingsplanering inom småbarnspedagogiken och konstaterar vördsamt följande.

Jämställdhetsombudsmannen anser det vara viktigt att jämställdheten mellan könen främjas även inom småbarnspedagogiken. Könsrollerna och könsstereotyperna börjar byggas upp i ett tidigt skede och påverkar senare till exempel valen av läroämnen och utbildningsområden samt segregationen på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ett genusmedvetet bemötande av barn, som främjar jämställdheten mellan könen, etableras inom småbarnspedagogiken. Frågan har betonats bland annat i 3 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) samt i grunderna för planen för småbarnspedagogik, som fastställts av Utbildningsstyrelsen (OPH-2791-2018).

I statsminister Sanna Marins regeringsprogram har man kommit överens om att föreskriva förpliktande jämställdhets- och likabehandlingsplaner även inom småbarnspedagogiken. Utgångspunkten i social- och hälsovårdsministeriets paragrafutkast daterat den 13 februari 2020 är att läroanstalternas nuvarande skyldighet att göra upp jämställdhetsplaner (5 a § i jämställdhetslagen) i praktiken utvidgas till att gälla också småbarnspedagogiken – antingen som en separat bestämmelse eller genom att utvidga tillämpningsområdet för 5 a §. Jämställdhetsombudsmannen förhåller sig kritiskt till detta.

Om man vill stärka jämställdhetsarbetet inom småbarnspedagogiken borde man fundera på med vilka metoder det mest effektivt kunde uppnås med beaktande av hur småbarnspedagogiken ordnas och produceras samt de nuvarande styrmedlen. En utvidgning av skyldigheten att göra upp jämställdhetsplaner är inte nödvändigtvis den mest effektiva metoden och den nuvarande bestämmelsen om jämställdhetsplanering i läroanstalter lämpar sig mycket dåligt för småbarnspedagogiken. Lagberedningen borde i stället baseras på behovet som vuxit fram inom småbarnspedagogiken och därför koncentreras på åtgärder som tryggar en genusmedveten småbarnspedagogik och säkerställer att genusmedveten småbarnspedagogik inkluderas i den grundläggande utbildningen för alla som arbetar med småbarnspedagogik.

Hur kunde arbetet för att främja jämställdheten mellan könen stärkas inom småbarnspedagogiken?

Om man vill stärka främjandet av jämställdhet inom småbarnspedagogiken kan det göras på många sätt. Främjandet av jämställdhet mellan könen enligt lagen om småbarnspedagogik kan konkretiseras genom bestämmelser som inkluderas i samma lag. I grunderna för planen för småbarnspedagogik, som fastställts av Utbildningsstyrelsen, kan man också stärka och konkretisera hur främjandet av jämställdhet borde beaktas i de lokala planerna för småbarnspedagogik. Även Nationella centret för utbildningsutvärdering kan i sina kvalitetsindikatorer för småbarnspedagogiken beakta främjandet av jämställdhet på så sätt att jämställdhetsarbetet också i praktiken går framåt.

Genom skrivelser i lagen om småbarnspedagogik och i grunderna för planen för småbarnspedagogik skulle man också undvika problem som uppstår om skrivelser som avviker från varandra när det gäller främjande av jämställdhet och likabehandling inom småbarnspedagogiken inkluderas i jämställdhetslagen och diskrimineringslagen (vilket för närvarande är fallet till exempel i fråga om bestämmelserna för läroanstalter). Skrivelser som avviker från varandra kan orsaka svårigheter för de verksamhetsenheter inom småbarnspedagogiken som tillämpar dem.

Man kan anta att jämställdhetsåtgärder och -mål som integrerats i det egentliga styrsystemet för småbarnspedagogiken i högre grad styr jämställdhetsarbetet inom småbarnspedagogiken än de skyldigheter till planer som föreskrivs i den separata jämställdhetslagen. Det är också viktigt att anordnarna av småbarnspedagogik och verksamhetsenheterna får tillräckliga anvisningar som stöd för jämställdhetsarbetet.

Personalens kompetens spelar en nyckelroll när det gäller att främja jämställdheten mellan könen inom småbarnspedagogiken. Jämställdhet och ett genusmedvetet bemötande av barn borde beaktas i den grundläggande utbildningen och fortbildningen för personalen inom småbarnspedagogiken. Enligt jämställdhetsombudsmannens uppfattning är jämställdhetskompetensen inom småbarnspedagogiken för närvarande mycket brokig bland annat på grund av personalens varierande utbildningsbakgrund.

Planeringsskyldighet enligt jämställdhetslagen

Om jämställdhetslagen kompletteras med en skyldighet att göra upp en jämställdhetsplan även inom småbarnspedagogiken, ska särdragen i småbarnspedagogiken beaktas i tillräcklig utsträckning. Det finns många olika sätt att producera småbarnspedagogik och barnens ålder och utvecklingsnivå begränsar möjligheterna att involvera dem i processen för att utarbeta planen.

Jämställdhetsombudsmannen understöder inte någondera av de föreslagna alternativen - en utvidgning av nuvarande 5 a § i jämställdhetslagen eller en ny 5 b § - som sådana.
Jämställdhetsombudsmannen konstaterar dessutom att vid läroanstalter utarbetas en plan enligt 5 a § i jämställdhetslagen och en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen som regel gemensamt. Skyldigheter som i viss mån är olika i jämställdhetslagen och diskrimineringslagen kan då föranleda problem.

Tillsyn över planeringsskyldigheten

Planeringsskyldigheten skapar också förväntningar på tillsynen. Att säkerställa att ett jämställdhetsmedvetet bemötande av barn i småbarnspedagogikens vardag förverkligas genom tillsyn över att skyldigheten till jämställdhetsplanering uppfylls är dock svårt. Främjandet av jämställdhet mellan könen inom småbarnspedagogiken kan vara förpliktande, systematiskt och planmässigt även utan att man för varje daghem borde utarbeta ett dokument som kallas jämställdhetsplan.

De föreslagna paragrafutkasten förutsätter att en jämställdhetsplan – ett dokument – görs upp för att säkerställa att ett genusmedvetet bemötande av barn genomförs inom småbarnspedagogiken. Enligt jämställdhetsombudsmannen är det inte ändamålsenligt att rikta tillsynen mot ett dokument, vars främsta syfte är att fungera som ett verktyg för dem som arbetar inom småbarnspedagogiken.

För att främja jämställdheten på ett planmässigt sätt borde man inom småbarnspedagogiken i första hand lösa behoven av utbildning och handledning för dem som ordnar och tillhandahåller småbarnspedagogik. Ansvaret för detta borde ligga i synnerhet hos myndigheterna som styr och övervakar småbarnspedagogiken, såsom undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och regionförvaltningsverken.

12.03.2020