Tillsättande av en tjänst som stadssekreterare genom enhälligt beslut i stadsfullmäktige (TAS 188/2015, utfärdat 17.9.2015)

Jämställdhetsombudsmannen blev ombedd att utreda om en kvinna som länge haft chefsuppdrag inom kommunsektorn diskriminerades när en nyutexaminerad man utsågs till tjänsten som stadssekreterare genom enhälligt beslut i stadsfullmäktige. Skillnaden i de sökandes arbetserfarenhet var påtaglig, över 20 år.

I platsannonsen angavs som behörighetskrav en för tjänsten lämplig högskoleexamen och tillräcklig förtrogenhet med kommunalförvaltning. För att kunna sköta tjänsten väl förutsattes enligt annonsen god förtrogenhet med att sköta personalfrågor, god samarbets- och interaktionsförmåga, ledarförmåga och en progressiv inställning. Enligt stadens förklaring hade kompetensen som krävs i stadens centralförvaltning särskild tyngd vid valet av kandidat. Den sökande förutsattes ha utbildning och arbetserfarenhet inom samma område som stadssekreterarens uppgifter. Ytterligare ett urvalskriterium var hur väl den sökande lyckades med intervjun.

Det gjordes ingen jämförelse mellan de sökandes meriter. Alla sökandes ansökningar och meritförteckningar skickades till dem som gjorde intervjuerna och till beslutsfattarna. Stadsstyrelsen avslöjade inte namnet på personen som utsetts för fullmäktige. På stadsfullmäktiges sammanträde lade en av fullmäktigegrupperna fram förslag om vem som skulle utses till tjänsten och vem som skulle utses till reserv. Efter gruppens anförande meddelade övriga fullmäktigegrupper att de gav förslaget sitt stöd. Beslutet var enhälligt och därför genomfördes inget tjänsteval.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterar att man enligt jämställdhetslagen alltid ska göra en meritjämförelse då det finns både manliga och kvinnliga sökande. En meritjämförelse ska inte ses som ett formellt sammandrag som begränsar urvalet, utan som en objektiv bedömning av vem som är mest meriterad för tjänsten. Den mest meriterade sökande kan väljas bort om en mindre meriterad sökande anses ha lämpligare personliga egenskaper. Detta minskar dock inte betydelsen av att en meritjämförelse genomförs. En väl genomförd meritjämförelse ger de sökande möjlighet att bedöma urvalsprocessens lämplighet och laglighet.

För att arbetsgivaren ska kunna hänvisa till kandidatens personliga egenskaper vid valet av en mindre meriterad sökande, måste arbetsgivaren noggrant och objektivt väga de sökandes färdigheter och egenskaper mot varandra. I detta fall gav staden inte en närmare beskrivning till jämställdhetsombudsmannen av hur denna jämförelse hade genomförts. Till exempel gjordes inga skriftliga anteckningar om intervjuerna.

Jämställdhetsombudsmannen understryker att jämställdhetslagens förbud mot diskriminering begränsar det kommunala självstyret och kan ställa striktare krav på kommunens verksamhet än de allmänna principerna i tjänstemannarätten eller förvaltningsrätten. I en sådan meritjämförelse som avses i jämställdhetslagen kan till exempel politisk verksamhet beaktas endast i den mån som verksamheten förbättrar den sökandes förutsättningar att sköta tjänsten.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att det baserat på utredningen som lagts fram i ärendet verkar som att kvinnan som begärt utlåtandet har haft betydligt mer relevant arbets- och ledarerfarenhet för att sköta tjänsten än mannen som anställdes. Personen som utsågs till tjänsten, som vid urvalstillfället ännu inte var klar med sin högre högskoleexamen, kan inte heller tidsmässigt ha hunnit samla på sig motsvarande erfarenhet av till exempel chefsuppgifter. Bedömt som helhet verkar personen som begärde utlåtandet mer meriterad än den som anställdes. Bevisbördan om att den utsedda kandidaten ändå är mer lämplig för tjänsten som stadssekreterare ligger därmed hos staden.

04.04.2016