Hoppa till innehåll

Patent- och registerstyrelsens anvisningar om kraven för att bibehålla förutsättningarna för godkännande som revisor efter familjeledighet (TAS 300/2019, utfärdat 22.11.2019)

Jämställdhetsombudsmannen har på eget initiativ rett ut om Patent- och registerstyrelsens anvisningar för avbrytande av CGR-revisorers godkännande som revisor under den tid revisorn är frånvarande från uppdrag som bibehåller yrkeskunskapen är förenlig med jämställdhetslagen. Jämställdhetsombudsmannen kontaktades om en anvisning, där Patent- och registerstyrelsen ger CGR-revisorer anvisningar om att avbryta sitt godkännande under tiden för familjeledigheten och att efter familjeledigheten ansöka om återställande av godkännandet. Om godkännandet inte avbryts ska CGR-revisorn för att bibehålla förutsättningarna för godkännande som revisor och för att bibehålla och utveckla sin yrkeskunskap också under familjeledigheten uppfylla alla kraven under en tre år lång uppföljningsperiod.

Jämställdhetsombudsmannen begärde en utredning i från Patent- och registerstyrelsen. I sin utredning uppgav Patent- och registerstyrelsen att man bland annat övervakar bibehållandet av revisorernas yrkeskunskap. Patent- och registerstyrelsen hänvisade till revisionslagen, enligt vilken en revisor är skyldig att bibehålla och utveckla sin yrkeskunskap. Enligt Patent- och registerstyrelsens anvisning krävs det för att GR-, CGR-, OFGR- och OFR-revisorer ska bibehålla och utveckla sin yrkeskunskap att de utför ett tillräckligt antal lagstadgade revisionsuppdrag eller därmed jämförliga uppdrag och att revisorn skaffar ett visst antal timmar utbildning under en uppföljningsperiod på tre år. När man övervakar att förutsättningarna uppfylls tar man inte någon slags frånvaro från uppdragen, som till exempel familjeledighet, sjukledighet, militärtjänst, utlandsuppdrag eller arbete med andra uppdrag, i beaktande.

Bedömning av ärendet

Jämställdhetsombudsmannen prövade Patent- och registerstyrelsens anvisningar utifrån jämställdhetslagens 7 § (förbud mot diskriminering).

Jämställdhetsombudsmannen prövade först om de krav som gäller för revisorers arbetsuppdrag och de utbildningskrav som ställs på revisorer som är frånvarande från sina uppdrag på grund av familjeledighet försätter dessa revisorer i en så pass annorlunda ställning jämfört med en revisor som utför sina uppdrag utan avbrott att det kan handla om sådan diskriminering som avses i jämställdhetslagen. Enligt förarbetena till jämställdhetslagen ska förbjuden diskriminering inte anses föreligga vid ett förfarande där en person försätts i en annan ställning på ett sätt som är förbjudet enligt jämställdhetslagen, om skillnaden är liten. 

En revisor som utnyttjat sin rätt till familjeledighet har en kortare tid att uppfylla kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven än en revisor som inte varit frånvarande från arbetet. Enligt utredningen krävs det inte arbete på heltid under hela den tre år långa uppföljningsperioden för att uppfylla kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven. När man utnyttjar sin rätt till familjeledighet innebär detta således inte automatiskt att revisorn inte kan uppfylla förutsättningarna för godkännande under varje specifik uppföljningsperiod. De negativa konsekvenserna av att till exempel utnyttja sin fulla rätt till moderskapsledighet för revisorns möjlighet att uppfylla kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven var enligt jämställdhetsombudsmannens bedömning så pass små att det till denna del inte leder till diskriminering som är förbjuden enligt jämställdhetslagen. Samtidigt prövade jämställdhetsombudsmannen följderna av faderskapsledighet.

Enligt jämställdhetsombudsmannens bedömning påverkas revisorernas möjligheter att uppfylla förutsättningarna för godkännande i allra första hand av hur revisorn utnyttjar sin rätt till föräldra- och vårdledighet. Hur dessa ledigheter påverkar en revisors faktiska möjligheter att uppfylla kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven beror i varje enskilt fall på familjeledigheternas totala längd och hur de ordnas. Enligt jämställdhetsombudsmannen kan man inte i alla situationer anse att utnyttjandet av rätten till föräldra- och vårdledighet har en väsentlig påverkan på hur kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven är möjliga att uppfylla.

Enligt Patent- och registerstyrelsens utredning har det hittills inte lett till någon påföljd för revisorer som försummat att uppfylla kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven. Enligt utredningen har revisorerna också många möjligheter att rätta till sitt förfarande, om kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven inte uppfyllts under en viss uppföljningsperiod. Att kraven försummas betyder således inte direkt till exempel att godkännandet som revisor återkallas. En revisor kan också på förhand förbereda sig inför en längre frånvaro från arbetslivet genom att avbryta sitt godkännande som revisor. Revisorn förutsatts då inte uppfylla kraven som gäller för bibehållande av revisorns yrkeskunskap och revisorn har inte heller några andra skyldigheter som är relaterade till yrket, som att betala de årliga avgifterna för revisorer. Enligt jämställdhetsombudsmannens bedömning har påföljderna för försummelse av kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven varit synnerligen fåtaliga.

Jämställdhetsombudsmannen ansåg utifrån bedömningen att åtminstone i de flesta fall har en revisor som utnyttjar sin rätt till familjeledighet inte försatts i en annan ställning jämfört med andra revisorer i sådan utsträckning att det skulle handla om sådan diskriminering som avses i jämställdhetslagen.

Jämställdhetsombudsmannen prövade som avslutning också ärendet utifrån att en revisor som utnyttjar sin rätt till föräldra- eller vårdledighet försätts i en sådan ställning som inte enbart till ringa delar avviker från övriga revisorers ställning.

Kraven som gäller för revisorers arbetsuppdrag och utbildningskraven är baserade på revisionslagen. Att bibehålla en revisors yrkeskunskap kunde anses som en sådan godtagbar målsättning, som tillåter att en revisor som är frånvarande från sina uppdrag på grund av familjeledighet försätts i en annan ställning än en revisor som utför sina uppdrag.

Jämställdhetsombudsmannen ansåg också att man på motiverade grunder kunde förutsätta att en person arbetar konkret för att bibehålla sin yrkeskunskap och utbildar sig ett visst antal minimitimmar under en uppföljningsperiod på tre år. Detta stöds också av Patent- och registerstyrelsens kommentar om att revisorernas verksamhetsmiljö ständigt förändras. Kraven på att utföra en viss mängd arbete och att skaffa en viss mängd utbildning under en uppföljningsperiod på tre år, som ställts för att få verka som revisor, ska anses vara motiverade och nödvändiga i förhållande till syftet, det vill säga att bibehålla revisorns yrkeskunskap. De följder som uppstår för en revisor som utnyttjar sin rätt till familjeledighet var inte heller oproportionerliga i förhållande till det nämnda syftet.

Utifrån dessa grunder konstaterade jämställdhetsombudsmannen att Patent- och registerstyrelsens anvisningar och tillsynsförfarandet enligt dem inte ska anses vara diskriminering som strider mot jämställdhetslagen.

17.12.2019