Utlåtande om regeringens proposition till statsbudget för 2027 (RP 175/2026 rd; TAS/701/2026)
Jämställdhetsombudsmannen hördes den 29 september 2026 av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott med anledning av statens budgetproposition för 2027. I sitt utlåtande fäste jämställdhetsombudsmannen särskild uppmärksamhet vid
- utvecklingen av den könsmedvetna budgeteringen,
- sysselsättnings- och socialskyddsåtgärdernas konsekvenser för könen,
- tillgången till kompetent arbetskraft,
- välfärdsområdenas framtidsarbete, samt
- behovet av tillräckliga resurser för genomförandet av lönetransparensdirektivet och för att jämställdhetsombudsmannen ska kunna fullgöra sina lagstadgade uppgifter.
Könsmedveten budgetering och bedömning av konsekvenserna för könen
Jämställdhetsombudsmannen konstaterar att tyngdpunkten i budgetpropositionen huvudsakligen ligger på en beskrivning av de åtgärder som syftar till att främja jämställdheten mellan könen. Den egentliga bedömningen av propositionens konsekvenser för könen förblir däremot ställvis oklar.
Fördelningen av offentliga medel och dess skälighet kan bedömas på ett mer tillförlitligt sätt om budgetpropositionens faktiska konsekvenser för olika befolkningsgrupper och kön identifieras och redovisas. Jämställdhetsombudsmannen anser därför att integreringen av ett könsperspektiv bör vidareutvecklas på ett mer systematiskt och förpliktande sätt i riktning mot könsmedveten budgetering.
Jämställdhetsombudsmannen ser det som positivt att samtliga ministerier i sina budgetförslag presenterar sammanfattande granskningar av jämställdheten mellan könen. Granskningarna är emellertid inte sinsemellan jämförbara. I vissa granskningar beskrivs målen och åtgärderna detaljerat, medan sambandet med ett faktiskt främjande av jämställdheten mellan könen i andra fall förblir oklart.
Det ägnas dessutom endast begränsad uppmärksamhet åt hur lagstiftningsreformer, anslagsminskningar och andra budgetbeslut fördelar sig mellan olika kön samt hur denna fördelning påverkar jämställdheten mellan könen, exempelvis genom konsekvenser för sysselsättningen, låginkomsttagarnas ställning och utbildningsnivån.
I en bilaga till utlåtandet lämnar jämställdhetsombudsmannen en kortfattad översikt över de sammanfattande granskningar av jämställdheten mellan könen som ingår i huvudtitlarna i budgetpropositionen för 2027. I översikten framför ombudsmannen synpunkter på hur konsekvenserna för könen kan redovisas på ett tydligare och mer systematiskt sätt inom de olika förvaltningsområdena.
Sysselsättningen och ändringarna i den sociala tryggheten
Ett av de centrala målen i budgetpropositionen för 2027 är att stärka sysselsättningen. Jämställdhetsombudsmannen framhåller att sysselsättningsåtgärdernas konsekvenser kan skilja sig åt mellan kvinnor och män, bland annat till följd av segregationen på arbetsmarknaden. Vid bedömningen av könskonsekvenserna bör därför, utöver segregationen på arbetsmarknaden, även segregationen inom utbildningen, förekomsten av visstidsanställningar och deltidsarbete samt målet att minska löneskillnaderna mellan könen beaktas.
Ändringar som gäller sysselsättning, utbildning, beskattning och social trygghet påverkar inte olika befolkningsgrupper på ett likvärdigt sätt. Reformerna är förenade med betydande skillnader i fråga om konsekvenserna för kvinnor respektive män.
Enligt aktuella utredningar har de ändringar i den sociala tryggheten som genomförts under regeringsperioden särskilt påverkat grupper som befinner sig i en utsatt ställning. Till dessa grupper hör familjer med ensamstående föräldrar, av vilka 87 procent är kvinnor, familjer med flera barn, invandrarkvinnor med en svag ställning på arbetsmarknaden samt unga vuxna med en osäker försörjning. Även fattigdomen bland barnfamiljer har ökat.
Vid bedömningen av budgetpropositionens konsekvenser bör det på ett mer systematiskt sätt än för närvarande granskas hur sysselsättningsåtgärder, utbildnings- och socialpolitiska lösningar samt nedskärningar i utkomststödet och andra sociala trygghetsförmåner påverkar kvinnors och mäns ställning.
Välfärdsområdenas framtidsarbete
Jämställdhetsombudsmannen fäster i sitt utlåtande även uppmärksamhet vid välfärdsområdenas framtidsarbete. Inom ramen för detta arbete bör det på ett mer systematiskt sätt än för närvarande identifieras hur tjänsterna når olika befolkningsgrupper och vilka faktiska konsekvenser exempelvis lagstiftningsreformer har för tillgången till och tillhandahållandet av tjänster.
Konsekvenserna av befolkningens åldrande, ordnandet av omsorgen, tillgången till personal och regionala förändringar i servicestrukturen påverkar delvis kvinnor och män på olika sätt. Bedömningen av könskonsekvenserna bör därför utgöra en integrerad del av kunskapsunderlaget för välfärdsområdenas framtidsarbete och av riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen.
Resurser för genomförandet av lönetransparensdirektivet
Jämställdhetsombudsmannen uttrycker oro över dimensioneringen av de resurser som har reserverats för de uppgifter som följer av genomförandet av lönetransparensdirektivet.
Det har föreslagits att jämställdhetsombudsmannen ska tilldelas ett betydande antal nya uppgifter som gäller övervakning, analys, rapportering och utveckling. Om dessa uppgifter inte åtföljs av tillräckliga resurser kan detta försvåra den effektiva tillämpningen av lagstiftningen och äventyra jämställdhetsombudsmannens faktiska möjligheter att fullgöra sin grundläggande uppgift som en oberoende tillsynsmyndighet.
Jämställdhetsombudsmannen anser att riksdagen noggrant bör bedöma om de budgeterade resurserna är tillräckliga med beaktande av ombudsmannens samlade uppgifter och hela verksamhetsområde.
Utlåtandet finns i sin helhet som bilaga i pdf-format (på finska).
Utfärdat den 25 september 2026.
01.10.2026
