Utlåtande om regeringens proposition till statsbudget för 2027 (RP 175/2026 rd; TAS/701/2026)

Regeringen har lämnat sin proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2027. Jämställdhetsombudsmannen har granskat propositionen ur jämställdhetsperspektiv. Tyngdpunkten i propositionen ligger huvudsakligen på att beskriva åtgärder som främjar jämställdheten, medan den egentliga bedömningen av könskonsekvenserna ställvis förblir otydlig.

Användningen av offentliga medel och dess rättvisa fördelning kan bedömas bättre än i dag om de faktiska konsekvenserna av budgetförslaget för olika befolkningsgrupper och kön är kända.

Jämställdhetsombudsmannen ser positivt på att alla ministerier i sin budgetering redovisar sammanfattande bedömningar av jämställdheten mellan könen. Bedömningarna är dock inte jämförbara. I vissa fall beskrivs målen och åtgärderna i detalj, medan kopplingen till ett faktiskt främjande av jämställdheten i andra fall förblir oklar. Mindre uppmärksamhet ägnas åt hur lagstiftningsreformer, nedskärningar eller anslag riktas till olika kön och hur dessa prioriteringar påverkar jämställdheten, exempelvis genom sysselsättning, låginkomsttagande och utbildningsnivå.

Främjandet av jämställdhet stannar ofta vid beskrivningar av planer

Vid bedömningen av könskonsekvenser bör man också beakta segregationen inom utbildning och arbetsmarknad, tidsbegränsade och deltidsanställningar samt strävan att minska löneskillnaderna. Förändringar inom sysselsättning, utbildning, beskattning och social trygghet påverkar kvinnors och mäns ekonomiska ställning under olika skeden av livet.

I sitt utlåtande fäster ombudsmannen dessutom uppmärksamhet vid välfärdsområdenas framtidsarbete. Det bör i högre grad än i dag kunna identifieras hur tjänsterna når olika befolkningsgrupper och vilka konsekvenser exempelvis lagstiftningsreformer har i praktiken. Effekterna av en åldrande befolkning, organiseringen av omsorgen, tillgången på personal och regionala förändringar i tjänsterna drabbar kvinnor och män delvis på olika sätt.

Genomförandet av lönetransparensdirektivet försvårar tillsynsmyndighetens arbete

Jämställdhetsombudsmannen uttrycker oro över budgeteringen av de uppgifter som följer av genomförandet av lönetransparensdirektivet. Ombudsmannen föreslås få ett betydande antal nya uppgifter inom uppföljning, analys, rapportering och utveckling. Detta skulle försvåra tillämpningen av lagen och äventyra jämställdhetsombudsmannens möjligheter att fullgöra sitt grunduppdrag som oberoende lagövervakare.

Ombudsmannen anser det viktigt att riksdagen noggrant bedömer om de budgeterade resurserna är tillräckliga för att ombudsmannen ska kunna sköta hela sitt verksamhetsområde.

Jämställdhetsombudsmannen hördes den 29 september 2026 i riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om statsbudgeten för nästa år. Utlåtandet kan läsas i sin helhet i den bifogade pdf-filen (enbart på finska).

30.09.2026