Regeringens proposition 60/2024 rd. till riksdagen med förslag om ändring av aktiebolagslagens 6 kap. och handelskammarlagens 2 § (TAS/571/2024, utfärdat 18.9.2024)

Jämställdhetsombudsmannen hördes av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott den 19 september 2024 om regeringspropositionen om implementeringen av direktivet som gäller börsbolag.

Det diskriminerande förfarandet vid val borde regleras i jämställdhetslagen
Jämställdhetsombudsmannen påpekar att förslagets effektivitet och möjligheten att på ett effektivt sätt ingripa i diskriminerande praxis ytterligare begränsas av att direktivet genomförs genom att reglera enligt direktivets miniminivå och av att bland annat låta bli att göra de nödvändiga ändringarna i jämställdhetslagen för att säkerställa att valet av styrelseledamöter är icke-diskriminerande. Förslaget motsvarar inte heller till alla delar direktivets krav om tillräckliga sanktioner för brott mot de skyldigheter som direktivet ålägger.

I jämställdhetslagen borde diskriminering vid valet av styrelseledamöter regleras. En specialbestämmelse utöver 7 § är nödvändig, eftersom ett allmänt förbud mot diskriminering i enlighet med 7 § inte i sig berättigar till gottgörelse i enlighet med 11 §. I dessa avseenden motsvarar förslaget därför inte direktivets krav på effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder.

Möjligheterna att främja faktisk jämställdhet är begränsade

Genomförandet av en nationellt vald miniminivå och en som omfattande användningen av medlemsländernas optioner gör att regleringens möjligheter att främja den faktiska jämställdheten är mycket begränsade. 

Enligt jämställdhetsombudsmannen är det valda tillämpningsområdet för litet, eftersom majoriteten av företag inte berörs av direktivet. 

När det gäller en omfattande tillämpning av medlemsländernas optioner påminner jämställdhetsombudsmannen om att exempelvis Europaparlamentet i princip inte stödde möjligheten att avvika från direktivet, eftersom parlamentet ansåg möjligheten vara ett sätt att kringgå och inte uppnå direktivets mål. 

Valet av styrelseledamöter inom jämställdhetslagstiftningen

Jämställdhetsombudsmannen påpekar att det i förslaget inte innehåller uppgifter om med vilka medel en person av det underrepresenterade könet som misstänker diskriminering kan få information från ett företag, om företaget nekar att ge ut informationen. Förslaget innehåller inte heller uppgifter om vilka rättsmedel personen har till sitt förfogande om personen efter att ha fått informationen upplever det skett diskriminering vid valet.

Med stöd av direktivet måste det finnas en faktisk möjlighet att bestrida ett rekryteringsförfarande i situationer där personen vill bestrida valet. 

Förslaget behandlade inte de krav som konstaterats i direktivet om att i domstol eller annan behörig myndighet anhängiggöra ärendet, även om direktivet kräver att den som misstänker diskriminering ska ha tillräckliga administrativa eller rättsliga förfaranden till sitt förfogande. 
Förslagen fastställer inte heller de påföljder som direktivet kräver för börsbolag som bryter mot diskrimineringsförbudet vid valet av styrelseledamöter. 

24.09.2024