Kvotbestämmelsen och transkönade personer (TAS 331/2018, utfärdat 15.8.2018)
Social- och hälsovårdsministeriet begärde ett ställningstagande av jämställdhetsombudsmannen om transkönade personers placering i könskvoterna inom statsförvaltningens organ.
Ministeriet hade med anknytning till en kommitté inrättad av statsrådet fått frågor om hur transkönade personer placeras i könskvoterna. Frågan gällde om grunden för placeringen är det kön som registrerats vid födseln, det juridiska könet eller könsidentiteten eller om transkönade personer i egenskap av underrepresenterad minoritet alltid räknas som en del av en procentuellt mindre grupp.
Jämställdhetsombudsmannen övervakar efterlevnaden av jämställdhetslagen, men justitiekanslern är dock i sista hand den myndighet som beslutar om tillämpningen och tolkningen av kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen i kommittéer inrättade av statsrådet.
Enligt kvotbestämmelsen i 4 a § 1 mom. i jämställdhetslagen ska i statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ samt i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, med undantag för kommunfullmäktige, kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något annat. Ett av de grundläggande målen med kvotbestämmelsen är att kvinnor och män ska kunna delta på lika villkor i beslutsfattandet och planeringen i samhället.
När kvotbestämmelsen skrevs in i jämställdhetslagen konstaterades det i arbetspolitiska utskottets betänkande (ApUB 10/1994) att kvotprincipen kan frångås av särskilda skäl. Enligt utskottet kan en sådan särskild orsak bland annat vara att uppfyllandet av kraven leder till diskriminering mot en enskild person eller strider mot någon grundläggande eller mänsklig rättighet.
I 6 c § i jämställdhetslagen fastställs det att myndigheter är skyldiga att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Enligt regeringens proposition (RP 19/2014 rd) kompletterar bestämmelsen skyldigheterna i 4 och 4 a § i lagen, vilka har föreskrivits för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Enligt regeringens proposition är flera konkreta skyldigheter i jämställdhetslagen planerade och motiverade uttryckligen med tanke på att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Det här gäller till exempel för kvotbestämmelsen.
Enligt jämställdhetsombudsmannens uppfattning placeras även transkönade personer i könskvoterna enligt sitt juridiska kön. Ett undantag kan dock vara en situation där den transkönade personens juridiska kön fortfarande håller på att fastställas. Då kan personen beaktas i den kvinnliga eller manliga kvoten enligt könsidentiteten, trots att personbeteckningen ännu inte har ändrats. Eftersom information om att en person är transkönad omfattas av integriteten, är det viktigt att beakta att initiativet i ett sådant ärende måste komma från den transkönade personen själv.
Den nuvarande kvotbestämmelsen erkänner inte ett s.k. tredje kön, könlöshet eller intergender. Personer med en sådan könsidentitet placeras i könskvoterna enligt sitt juridiska kön.
Den som gör urvalet har i övervakningen av fullgörandet av kvotbestämmelsen rätt att fråga personen om dennes juridiska kön för att kontrollera vilken kvot personen tillhör. Frågan om juridiskt kön kränker inte i detta sammanhang personens integritet.
11.12.2018
