Hoppa till innehåll

Hur sammansättningen av den styr- och beredningsgrupp som ministeriet tillsatt uppfyller kvotbestämmelsen (TAS 38/2019, utfärdat 13.3.2019)

Jämställdhetsombudsmannen ombads utreda om sammansättningen av den beredningsgrupp och den styrgrupp för förvaltningsplanen för vargstammen som jord- och skogsbruksministeriet tillsatt uppfyller kvotbestämmelsen i 4 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Enligt 4 a § 1 mom. i jämställdhetslagen förutsätts att i statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något annat. Kvotbestämmelsen har allmänt ansetts gälla även organ som utses av ministerierna, såsom arbetsgrupper.

Enligt 4 a § 3 mom. i jämställdhetslagen ska myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater till de organ som nämns i denna paragraf i mån av möjlighet föreslå både en man och en kvinna för varje post.

Kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen förpliktigar i synnerhet den myndighet som bereder tillsättandet av ett organ att med olika åtgärder sträva efter att den slutliga sammansättningen med avseende på antalet kvinnliga och manliga medlemmar följer kvotbestämmelsen. Kvotbestämmelsens krav ska beaktas då organet tillsätts. Därtill ska man kunna visa att man i beredningsskedet strävat efter att säkra att kvotbestämmelsen efterlevs. Det räcker inte som skäl för en avvikelse att endast meddela att inga representanter av det andra könet finns tillgängliga. 

Enligt beslutet om tillsättande är berednings- och styrgruppen arbetsgrupper som tillsätts av ministeriet. Detta innebär att kvotbestämmelsen i 4 a § 1 mom. i jämställdhetslagen ska tillämpas på dem.

Vad gäller begäran om utnämningar hade jord- och skogsbruksministeriet i samband med att man bett olika instanser föreslå kvinnliga och manliga kandidater samt att motivera varför detta eventuellt inte var möjligt förfarit enligt jämställdhetslagen. Jämställdhetsombudsmannen fäste dock uppmärksamhet vid att den största delen av de instanser som gett förslag på personer som ska utnämnas inte angett särskilda skäl till varför man endast föreslagit män.

Styrgruppens slutliga sammansättning, två kvinnor och fyra män, motsvarade inte kvotbestämmelsens krav på 40 procent. Inte heller beredningsgruppens sammansättning, en kvinna och elva män, motsvarade kvotbestämmelsens krav på 40 procent. Kvotbestämmelsen och skäl till varför den inte efterlevts hade dock inkluderats i beslutet om tillsättande.

Enligt motiveringarna i beslutet om tillsättande hade de instanser som kallats att delta i arbetsgruppen endast kunnat föreslå en manlig kandidat eftersom de inte hade någon kvinnlig kandidat med tillräcklig sakkunskap att föreslå. I motiveringarna konstaterades också att jakt och vilthushållning som bransch fortfarande är ganska mansdominerad. Detta återspeglas i det knappa antalet kvinnliga experter. Ministeriet hade också i sin utredning med hänvisning till bättre sakkunskap och större specialkunnande motiverat varför man i två fall valt en manlig kandidat till medlem i beredningsgruppen trots att det bland de föreslagna utnämningarna också fanns kvinnliga kandidater. I utredningen konstaterades också att experterna i de båda grupperna valts utifrån sin sakkunskap.

Ett särskilt skäl att avvika från kvotbestämmelsen kan enligt jämställdhetslagen vara expertis inom ett visst litet specialområde. Jämställdhetsombudsmannen påpekade dock att av bilagan till jord- och skogsbruksministeriets utredning framgick att en av de instanser som gett förslag på kandidater föreslagit en kvinna som reservmedlem till styrgruppen, men att hon trots detta inte valts till medlem. Jord- och skogsbruksministeriet gav inte detaljerade skäl till detta val i sin utredning och av utredningen framgick inte heller om ministeriet till exempel förhandlat om att välja kvinnan som föreslagits som reserv till medlem av styrgruppen. Om denna kvinna skulle ha valts till styrgruppen, skulle styrgruppen ha uppfyllt kvotbestämmelsens krav på 40 procent enligt 4 a § 1 mom. i jämställdhetslagen.

Utifrån jord- och skogsbruksministeriets utredning hade ministeriet efter att kandidatförslagen lämnats in innan beslutet om utnämning fattats inte vidtagit några åtgärder för att säkerställa att kvotbestämmelsen efterlevs. I ministeriets beslut om tillsättande fanns ett omnämnande om att en del av de kallade instanserna endast kunnat föreslå en manlig kandidat, eftersom de inte hade någon kvinnlig kandidat med tillräcklig sakkunskap att föreslå till beredningsgruppen. Den största delen av de instanser som gett förslag på utnämningar hade dock inte motiverat sina förslag. Av den utredning som lämnats in åt jämställdhetsombudsmannen framgick inte hur ministeriet prövat ovan nämnda punkt i beslutet om tillsättande. Enligt utredningen hade ministeriet inte heller på nytt kontaktat de aktuella instanserna för att reda ut frågan.

På grund av ovan nämnda ansåg jämställdhetsombudsmannen att jord- och skogsbruksministeriet inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att kvotbestämmelsen efterlevs när ärendet beretts. I sitt utlåtande påminde jämställdhetsombudsmannen om att det är en tjänsteplikt att efterleva kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen och uppmanade jord- och skogsbruksministeriet att i fortsättningen noggrannare uppmärksamma kraven i 4 a § i jämställdhetslagen när de organ som avses i bestämmelsen tillsätts.

 

02.04.2019