Genomförandet av lönetransparensdirektivet kräver fortfarande korrigeringar i riksdagen

Jämställdhetsombudsmannen har idag lämnat sitt utlåtande till riksdagen om regeringens proposition för genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv i Finland. Direktivet erbjuder en betydande möjlighet att stärka genomförandet av principen om lika lön och arbetstagarnas rättsskydd. Regeringens proposition innehåller dock lösningar som kan försvåra tillämpningen av lagen och försvaga jämställdhetsombudsmannens förutsättningar att sköta sitt kärnuppdrag som oberoende lagövervakare.

I regeringens proposition föreslås att jämställdhetsombudsmannen ska få flera nya uppgifter. Utöver nuvarande uppgifter inom rådgivning, handledning och tillsyn ska ombudsmannen ansvara för administrativa uppgifter samt statistik- och utvecklingsuppgifter som gäller lönetransparens. Ombudsmannen ska också få befogenhet att påföra försummelseavgifter.Vid genomförandet av direktivet bör jämställdhetsombudsmannen endast tilldelas sådana uppgifter där rollen som oberoende lagövervakare är nödvändig.

Det handlar inte enbart om en administrativ arbetsfördelning. Jämställdhetsombudsmannens uppdrag som oberoende lagövervakare får inte bli otydligt. Om samma myndighet deltar i utvecklingen av de förfaranden eller verktyg som senare ska övervakas och därefter bedömer deras lagenlighet, finns det en risk för intressekonflikter som kan försvaga förtroendet för tillsynens oberoende. Lagövervakarens opartiskhet och trovärdighet måste bevaras i alla situationer.

Omfattningen av de nya administrativa uppgifter som föreslås för jämställdhetsombudsmannen är också betydande. Skötseln av dessa uppgifter skulle binda resurser från ombudsmannens nuvarande kärnuppdrag: att trygga rättsskyddet för personer som utsatts för diskriminering och att övervaka att jämställdhetslagen följs.

Riksdagen har nu möjlighet att korrigera problemen i propositionen

Lönetransparensdirektivet förpliktar arbetsgivare att öka öppenheten i lönesättningen och ger arbetstagare bättre möjligheter än i dag att få information om löner och att upptäcka eventuell lönediskriminering. Direktivet stärker också möjligheterna att ingripa mot omotiverade löneskillnader mellan könen.

I regeringens proposition föreslås direktivet i huvudsak genomföras i enlighet med dess minimikrav. Samtidigt skulle jämställdhetslagen kompletteras med nya tröskelvärden och förfaranden bland annat för granskning av löneskillnader och arbetsgivarnas rapporteringsskyldigheter. Enligt jämställdhetsombudsmannens bedömning är den föreslagna regleringen inte i alla delar förenlig med den nuvarande regleringen i jämställdhetslagen. Den kan leda till överlappande skyldigheter, försvåra tolkningen av lagen och orsaka arbetsgivarna onödig administrativ börda.

Målen med lönetransparensdirektivet är viktiga. Just därför måste även det nationella genomförandet vara tydligt, fungerande och rättsligt hållbart. Riksdagen har nu möjlighet att säkerställa att den nya regleringen stärker arbetstagarnas rättsskydd, ålägger arbetsgivarna tydliga skyldigheter och tryggar förutsättningarna för en oberoende lagövervakning.
 

Jämställdhetsombudsmannens utlåtande finns att läsa i sin helhet som bilaga (pdf, enbart på finska).

Ytterligare information:

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970

Regeringens proposition RP 129/2026

11.09.2026